På svenska nedan
Mitä tulee mieleen, kun kuulet sanan rasismi? Rasismissa on kyse rakenteista, mutta tunnistetaanko rasismia, jos se ei ole äärimmilleen vietyä vihapuhetta tai väkivaltaa? Kuka saa puhua rasismista ja miten siihen pitäisi suhtautua? Tiedon luo -podcastin uusimmassa jaksossa pohdimme, miten yhteiskunnan syrjiviä rakenteita voi tunnistaa ja purkaa. Aiheesta kanssani keskustelevat Euroopan komission rasismin torjunnan koordinaattori Michaela Moua, oikeusministeriön erityisasiantuntija Katriina Nousiainen ja Depolarize-hankkeen tutkija Panu Artemjeff.
Rakenteellinen rasismi voi seurata ihmistä läpi elämän, koulusta työelämään, asuntomarkkinoille ja palveluihin. Millaista on elää yhteiskunnassa, jossa joutuu jatkuvasti todistelemaan, että on jotain muuta kuin ne stereotypiat, joita yhteiskunta esittää? Kun joku on aina jossain kyseenalaistamassa sitä, kuka olet tai mitä teet.
Miksi lähiöiden tai lähiökoulujen yhteiskunnalliset ongelmat liitetään hyvin usein vieraskielisyyteen tai alueen suureen maahanmuuttajaväestöön, eli rodullistettuun väestöön? Asiantuntijoita ajatellessa monella tulee ensimmäisenä mieleen valkoinen mies. Vanhat vuosien saatossa osaksi ajatteluamme muovautuneet rakenteet ja normit pysyvät, ellei niitä aktiivisesti muuteta. Rasismin normalisoituminen aiheuttaa myös sen, että sitä on vaikea huomata.
Yhteiskunnalliset ja kulttuuriset rakenteet ja normit vaikuttavat meihin kaikkiin. Miten syrjintätiedon keräämisellä, rasisminvastaisella toimintaohjelmalla, lainsäädännöllä ja väestösuhdepolitiikalla voidaan vaikuttaa asenteisiin ja rakenteisiin? Mitä tasa-arvon ja yhdenvertaisuuden eteenpäin meneminen yhteiskunnassa on historian kuluessa vaatinut? Mitä pitäisi tapahtua, että suomalainen yhteiskunta olisi aidosti antirasistinen?
Kuuntele jakso Spotifyssa tai alla olevan linkin kautta, niin tiedät! Osallistu myös keskusteluun somessa ja kerro jakson herättämistä ajatuksista hastagilla #tiedonluo.
Hur kan man identifiera och avveckla diskriminerande samhällsstrukturer?
Vad tänker du på när du hör ordet rasism? Rasism handlar om strukturer, men går det att identifiera rasism när det inte är frågan om extrem hatretorik eller våld? Vem får tala om rasism och hur borde man förhålla sig till rasism? I det nyaste avsnittet av podcasten Tiedon luo funderar vi på hur man kan identifiera och avveckla diskriminerande strukturer i samhället. Om ämnet diskuterar tillsammans med mig Europeiska kommissionens samordnare för bekämpning av rasism Michaela Moua, justitieministeriets specialsakkunniga Katriina Nousiainen och forskaren Panu Artemjeff från projektet Depolarize.
Strukturell rasism kan följa människan genom hela livet, från skolan till arbetslivet, från bostadsmarknaden till olika tjänster. Hur är det att leva i ett samhälle där man ständigt är tvungen att bevisa att man inte motsvarar de stereotyper som förs fram i samhället? När det alltid finns någon någonstans som ifrågasätter vem du är eller vad du gör.
Varför förknippas de samhälleliga problemen i förorterna eller förortsskolorna mycket ofta med främmande språk eller den stora invandrarbefolkningen i området, det vill säga den rasifierade befolkningen? När man tänker på experter är det många som först tänker på en vit man. De gamla strukturer och normer som blivit en del av vårt tänkande under årens lopp, de kvarstår om vi inte jobbar aktivt med att ändra dem. Normaliseringen av rasism leder också till att den är svår att upptäcka.
Samhälleliga och kulturella strukturer och normer påverkar oss alla. Hur kan man genom att samla in information om diskriminering, genom att skriva ett handlingsprogram mot rasism, genom lagstiftning och befolkningspolitik påverka attityder och strukturer? Vad har främjandet av jämställdhet och likabehandling i samhället krävt under historiens gång? Vad borde hända för att det finländska samhället verkligen ska vara antirasistiskt?
Lyssna på det finskspråkiga avsnittet på Spotify! Delta också i diskussionen på sociala medier och berätta om de tankar som avsnittet väcker med hashtaggen #tiedonluo.
